Therese

Då vart de 9 veckor kvar innan lilla Pyret är beräknat att komma ut till sin familj. Kan säga att längtan är någon enorm är hemma, alla tycker att julen kan komma och knalla snabbt förbi så de blir dags för vårat lilla Pyre att se dagens ljus. Dock är många så snälla och på minner en om att man kan ju få gå över tiden, men de vill vi inte tänka på, de dagar de blir, de tar vi då.

Mina värkar har lugnat sig jätte mycket oh nu är de mer normala sammandragningar som kommer och går. Halsbrännan finns där lite varje dag, vissa dagar är värre än andra, men vad fanken skall man göra, mumsar på mina tabletter.

Min medicin äter jag fortfarande, men får inte ta någon tablett de sista 4 veckorna för bebisens skull. Kan säga att de skrämmer mig en del. Är rädd att kräkningarna skall sätta igång som bara den och att man inte kommer ha med sig mycket energi alls till förlossningen, men får ju försöka att vara optimistisk =)

Annars är de rätt så mysigt att känna lilla Pyret böka och flytta sig där inne (förutsatt att h*n låter bli blåsan och revbenen). Otroligt vad individuella bebisarna är redan i magen. Hampus var bara någon rejäl spark då och då, men denna far runt som bara den, knör, bökar och sparkar för fullt, no mercy! (men ack vad underbart)

Denna gången är de mycket lättare att se aktiviteten på utsidan av magen än de någonsin var med Hampus. Blir dock inte allt för skoj om detta aktiva lila Pyre inte lugnar sig mot slutet för då kommer de göra ont, men lite smällar får man väl tåla *haha, vilken vits*